När varumärket är en "massprodukt" börjar en del spana bortom skogens träd...
För ett par dagar sedan skrev jag om kärleksrelationen, titta gärna två inlägg ner...
Kärleksrelationen är ett starkt ord i varumärkessammanhang, på engelska används ordet
Lovemark, så långt jag vet etablerat av Satchi & Satchi. Lovemark är en bra benämning på produkter eller tjänster som skapat trogna användare. På svenska kanske vi skulle kunna använda ordet stamtillhörighet.
Uttrycket syftar till att kunden eller anhängaren är så trogen att den kan leva med en hel del svagheter därför att den känslomässiga relationen är stark. Det är lätt att se på uttrycket som något oseriöst, men de företag som lyckas bäst är de som täcker både kvadranten seriös och kärleksrelation. Seriös har de flesta lyckats täcka in. Dell är ett bra exempel på ett företag som förtvivlat försöker leta sig upp från att bara vara seriös till att skapa en relation med mig som användare. Just nu skriver jag på en XPS dator där hela leveransen andas "ÄLSKA MIG!".
Problemet är att Dell inte har kontroll på mjukvaran som är allt annat än kärleksfull även om den också gör allt den kan för att tilltala mig. En AIK fan eller en Apple användare är svåra att övertyga med att de skall byta sida.
Problemet med kärleksrelationer är att företag är ovana att handskas med detta. De tänker för lite i de termer som färgar en relation, mystik, historieberättandet, ömsesidig respekt, att veta vad jag ville ha innan jag visste det själv! Är det inte en underbar partner!
Således går det inte att skrika ut, jag älskar dig! Då flyr folk. det går heller inte att tala om för folk vad de skall tycka om produkten, det gör de själva. När de älskar en produkt kommer de att missionera och sälja den åt företaget.
Så om du jobbar på en byrå eller försäljning, om du är VD eller marknadsansvarig, läs boken Lovemark annars hamnar ni hopplöst efter... om ni inte redan är älskade förståss.
Bättre att vara något för någon än inget för alla
