Vi
brukar ofta hjälpa kunder att försöka nå nya marknader. Ibland kan det
vara svårt därför att det finns en agenda som den nya aktören inte
känner till. En av dem kan vara spelteorier.
Spelteorier är en vetenskap som föddes under det kalla kriget,
forskningen fick anslag bland annat för att politikerna ville se vad
som skulle hända om man gjorde si eller så.
Sedan dess har spelteorier applicerats inom en rad olika områden. En av
dem kan vara Elgiganten som går ut med ett löfte om att du får ett
lägre pris om du hittar det någon annan stans. Budskapet är inte riktat
till dig som konsument utan tanken är att branschen skall inse att det
spelar ingen roll vad dom gör så kommer Elgiganten att möta upp. På så
sätt hoppas man bromsa prissänkningarna på en viss nivå. I
förhandlingar mellan arbetsgivare och fack har man blivit alltmer
medveten om spelteorier. Det finns begrepp som "slippery slope", en
rutchkana, det vill säga jag kan sätta mig i en situation utan
återvändo för att skapa en förändring eller för att den jag förhandlar
med skall inse att det finns inget val.
Det jag ser mer och mer är problemet med hur vi skall översätta
plussummespel till nollsummespel. Låt mig ta ett exempel, om vi har en
aktör inom näringslivet som skall förklara för politiker varför hon
agerar som hon gör. Då finns ett översättningsproblem, politikern
utgår ifrån nollsummespelet som de spelar, det vill säga om jag får en
röst så är det någon annan som inte får den. Andras olycka är min
lycka... Som fia med knuff. Det finns bara en vinnare.
I plussummespelet som pågår i näringslivet är det ingen större mening
med att göra affärer med de som utgår ifrån att en förlorar och en
vinner. Jag kan ha ett bättre utgångsläge för att du behöver pengar nu,
men du förväntar dig pengar annars kommer du inte att leverera. I
plussummespelet blir det tydligt att om det går dåligt för dig är det
stor risk att det går dåligt för mig också. Min övertygelse är att
många konsumenter som inte är vana att göra affärer resonerar i
nollsummespelstermer, de utgår ifrån att de blir lurade. Den som vill
kommunicera plusvärden måste vara medveten om det.
© Text: Staffan Ehde 2008 Foto:Kaj Linde (Bilden är från ett plussummespel vi designat, läs mer)